Spurtförlust, småkrassel och förhoppningar

Wänershof linjelopp

Har avverkat ännu en tävling, Wänershof linje. Här var det meningen att jag även skulle köra ett GP-lopp som dagen innan men jag lät bli detta eftersom Ulf skulle ha 50-årspartaj på kvällen och starten för GP:t var först 16.20. Kändes ju inte rätt att prioritera bort Ulfs kalas så uppladdningen för linjeloppet blev alltså fest inklusive vara uppe alldeles försent och sova alldeles för få timmar. Nåväl, vid 7-tiden på söndagsmorgonen begav jag mig tillsammans med Jason och Ivar (klubbkompisar) till Vänersborg, lite trött i ögat men tur att detta lopp bara bestod av två varv på banan (56 km), det går ju fort att köra.

Banprofilen såg ut att vara lite omväxlande, backig efter några km och sedan flack. Det blåste lite men inte mer än vanligt här på Västkusten. Vi var 6 tjejer i min klass på startlinjen, plus 10 tjejer i övriga klasser som startade samtidigt så vi var en ovanligt stor startgrupp. Kul! Det gick ju i beskedlig takt i inledningen av loppet och efter några kilometer kom en “etagebacke” dvs en backe som fortsatte fast du tror att du kommit till slutet av den ett par gånger. Här var Cissi pigg och trampade på fint, henne är det är bäst att hänga på eftersom det kan sluta med att hon försvinner all världens väg annars. Så jag och Charlotte trampar på så mycket vi kan och inga fler. Kände mig inte helt uppvärmd ännu men väl uppe på toppen av backen var vi nu tre som kom att trampa oss runt loppet tillsammans. Charlotte och jag i samma klass och Cissi i den yngre klassen. Vi får till bra körning tillsammans och har en ganska trevlig tur där vi turas om att dra oss in på spurtsträckan som är lååång. Väldigt lång, flera hundra meter. Här var det ju bara jag och Charlotte som hade ett intresse av att slåss om förstaplatsen, Cissi har ju redan tecknat in sin vinst. Så Charlotte och jag buffades på upploppet, så mycket att det blev målfotot som avgjorde vem som vann. Och det var ju inte jag *grrr* men det var inte långt ifrån denna gång! Nu efteråt känner jag mig ändå som en nöjd 2:a. Jag får fortsätta att samla på mig tävlingserfarenhet och lita på att vinsten kommer så småningom. Skam den som ger sig! Jag tyckte det var ett roligt lopp och kul att vi körde på såpass bra tillsammans. Det var stor differens till övriga gänget som inte lyckades hitta något bra samspel i körningen. Vi var ändå tre tjejer som hjälptes åt att dra på banan med lite vind och lite backe och hade ett snitt på 37 så det kändes som en bra träningsrunda, även om det var i kortaste laget.

 

Resultat linjeloppet Wänershof 
 
 Prispallen linje, Charlotte (1a) Jag (2a) Anna (3a)
 
Jag, Cissi och Charlotte trampar på
 
Efter den här dagen kom ju min första förkylning sedan september förra året. Bra timing eftersom det inte är några tävlingar eller Vätternrunda just nu. Någongång får man ju räkna med att bli lite småkrasslig. Den senaste tiden har jag också haft problem med pollen på ett sätt som inte känns okej, faktiskt rätt besvärande om jag ska vara helt ärlig. Jag inbillar mig varje år att jag inte har problem med detta och blir besviken när jag märker att det blir värre än vad jag kommer ihåg att det var förra gången. Det får bli skärpning på denna front och kanske att jag behöver bege mig till sjukvården för att få riktig medicin eller vad man nu behöver för att kunna ha en dräglig tillvaro under denna period.
 
Vätternträning med fart 
Ett stort fokus är ju Vätternrundan, Sub 7.30. Det är ett tidsmål som heter duga. Jag har haft stora tvivel på att jag alls ska ge mig på detta eftersom det kräver en snitthastighet som är hög, minst sagt (40+ km/h). Jag vet ju hur långt 30 mil är men att göra det såpass snabbt är snudd på idioti då det krävs väldigt mycket för att lyckas för en sån som mig. 
 
Under hela vinterträningen har jag tänkt att jag måste ha en plan B, plan C, plan D osv ända ner till bokstaven Ö för att känna mig bekväm med att ens starta med ett så snabbt gäng som vår grupp är. Vårens träningspass har ändå gått rätt så bra och gett mig väldigt mycket bättre självförtroende på denna punkt, jag har varit trogen mitt träningsprogram och därigenom lagt en bra grund som gjort att jag nu faktiskt har kört flera rundor på den hastighet som vi behöver ligga i. 
 
För mig känns det väldigt bra att klara av vara med och snurra i kedjan och inte vara ett bihang som bara åker med hela vägen. Och nu börjar jag nästan tro att jag kan klara det här målet tillsammans med “mitt” Lygnensubgäng. Självklart behöver vi har okej väderförutsättningar, att alla kommer till start, att vi får till en bra klungkörning plus att jag får i mig tillräckligt med energi och vätska under loppet.  Jag vill ju känna att jag har gjort vad jag har kunnat för att klara detta. Så förutom att ha tränat via mitt individuella träningsprogram har jag under flera månader inte druckit någon alkohol, låtit bli att äta snask, tränat med banan i fickan istället för bars och annat, inte gjort en fikarunda på väldigt länge och gått och lagt mig i tid på kvällarna. Och - jag har haft lika roligt och mått lika bra som om jag hade gjort allt ovan. Alltså ingen direkt uppoffring. Jag tror att allt detta sammantaget har gjort att jag byggt upp en bra grundstyrka och mental inställning på att jag baske mig ska ha gjort allt för att kunna klara det här tuffa målet.  Att jag cyklar med ett starkt gäng vet jag ju redan så det känns väldigt bra att känna att vi har verklig potential att klara det och räkna in mig själv i det gänget!
 
Jag vet ju att jag fortfarande behöver ha en plan B men det kanske räcker med att räkna till bokstaven C, inte Ö.
 
Så här känner man igen oss på Vätternrundan, Ulf i Lygnendressen

Kvar nu innan Vätternrundan är 4 tävlingar i Stockholm nu i helgen, Tjejvättern med Subxx och Halvvättern som frifräsare utan något särskilt mål. Sen är det dags för den stora rundan den 18 juni - det närmar sig!









Några lopp senare..

Oj vad tiden rusar iväg! Sist jag skrev hade jag kört Örestadslopp och nu har jag hunnit med att köra 3 lopp till; Göteborgsgirot, Hallandsloppet och Kungälvsrundan. Man kan väl säga att det har gått rätt bra på alla tre och jag känner att jag ligger ganska bra i fas med min träning. 
 
Göteborgsgirot 140 km
Här körde jag ju i tävlingsklass med några elittjejer och tyvärr missade jag att lägga mig tillräckligt långt fram i starten som jag borde ha gjort. Jag tror att jag där tappade den mesta av tiden som skiljde mellan topplaceringarnas damer och mig (förutom 1an som var fullständigt överlägsen). Jag var dryt 1.40 efter 2an i mål och det retar mig litegrann eftersom gruppen jag körde med faktiskt tog det lite väl soft mellan varven. Som lite extra krydda körde jag och Anders fel och fick en egen liten bonusrunda innan vi hittade rätt igen. Vi fick också stanna för två rödljus som tog onödig tid. Nåväl! Jag slutade på 6e (eller 7e, lite olika bud i resultatlistorna) plats och är nöjd med det då tiden ju sade mer än placeringen. Bonus för mig själv var också att jag kände mig rätt pigg efter det här loppet. Tur var väl det eftersom vi skulle köra subträning dagen efter, vilket vi också gjorde. Varberg tur och retur - 11 mil med 40 i snittfart. Trodde inte att jag skulle kunna prestera det dagen efter girot men det gick förvånansvärt bra måste jag säga och jag var med och drog hela vägen. Så, det var en bra träningshelg och kul att känna hur kroppen orkar lite mer än vad jag tror gång efter gång. Resultatlista Göteborgsgirot. 
 
Ulf och jag körde för Ackert den här dagen och hade fått fina tröjor att köra i. Tack Ackert, mycket vackert! 
Anders och jag har kört fel och upptäcker att klungan är på ett annat ställe än vad vi är. Trampa ikapp. NU!
 
Hallandsloppet 100 km
Ett motionslopp i Halmstad. Här ska veteranSM köras i slutet av juli och det var en av huvudanledningarna till att köra det här loppet, förutom att få köra en tiomilare. Att se hur vägarna är i förväg känns bra. Det var väldigt fina omgivningar och vädret var helt ok även om det hade varit väderomslag precis från tokvärme till lite mer traditionell majvärme (typ iskyla om du frågar mig). Blåste gjorde det mer än nödvändigt såklart. Banan var bra, inte så mycket höjdstigningar och inte så mycket trafik.Team X-racings sub 7.30-gäng höll i taktpinnen på loppet och hastigheten var därmed hög rakt igenom. Sällan att jag haft förmånen att ligga i en större klunga på detta sätt och det gick väldigt lätt att trampa på, kantvinden var dock besvärande mellan varven och då fick man bita i för att orka hänga med i farten. De sista två milen var många i storklungan pigga, inklusive mig själv så då blev det rätt uppsplittrat och djungelns lag som rådde. Jag var ju fast inställd på att vara första tjej över mållinjen (töntigt egentligen i och med att det inte är en tävling men de där hornen växer ut utan att det går att göra något åt) så jag trampade på det mesta jag hade och passerade mållinjen som första tjej, inte sist bland killarna i gänget heller. Kände mig inte som stoltast över just detta eftersom jag hellre hade varit med och bidragit lite mer i klungan men men, det är så i cykling. Och det spelar ju egentligen ingen roll! Vi snittade på 40,4 på detta lopp så det var en bra Vätternuppladdning.
 
Svärfar var vid startområdet och hejade på oss och fotade
 
Kungälvsrundan 106 km
Tredje gången jag kör detta lopp. Jag tycker om den här banan, lite kuperad och fina vägar som går lite kors och tvärs, sådär så att du inte riktigt fattar hur det hänger ihop och undrar vart du egentligen är någonstans. Här är det bra att hänga med i starten eftersom det brukar gå undan. Just den här gången blev jag lite fundersam eftersom det kändes som om motorcyklarna som låg framför oss höll oss i startläge i typ 2 mil. Det kändes som att det gick rätt sakta med andra ord och det var inga problem att trampa med i storklungan. Idag blåste det ännu mer än igår och det var tre riktiga starkingar från CK Sundet som slet sig loss tidigt och trampade själva in i mål innan vi i efterkommande klunga trampade in tillsammans ca 3 minuter efter dem. Vet inte om alla missade att de stack iväg eller om man trodde att klungan skulle köra ikapp dem. Jag var med som ensam tjej i den här grupperingen och hade en bra runda där jag inte behövde anstränga mig alltför mycket. En gång kände jag av gårdagens runda, i en längre uppförsbacke där jag tappade sista hjulet och fick en lucka till övriga i gruppen. Jag hade inte tillräckligt tunga växlar sedan för att få upp farten tillräckligt nedför så som tur var kom det några efter mig som jag kunde haka på för att komma ikapp. I slutet var jag förvisso också lite trött eftersom det är typ 100 rondeller med igångdrag som splittrar sönder benen. Körde in som första tjej här och vann också bergspriset. Blev superglad över de fina priserna; 2 st 1 timmes massage att nyttja plus en gigantisk pokal. Jag gick ju plus direkt på det här loppet! Här var snittfarten lite lägre, dryga 38 men det var också mer kuperat och blåsigare/kallare. Resultatlista Kungälvsrundan.
 
Sammantaget två bra dagar denna helg!
 
Prisutdelning, bergspriset
 
Nu blir det tävlingar i Vänersborg kommande helg, det blir kul!
 
 
Visa fler inlägg