cyclingmary.se

Medan halva mitt Facebookflöde verkar befinna sig i skidspåren mellan Sälen och Mora, natt som dag, vankas det lite vårkänsla här på Västkusten. I morse sken solen och fåglarna kvittrade ikapp med ljuset. Underbart! De senaste dagarna har suget efter att ta bort dubbdäcken på vintercykeln varit hög men det räckte med att kika in i yr.no för framtida dagar så blev beslutet att vänta ett tag till. Det vankas snö på söndag. 

 

Nu börjar det i allafall hända roliga saker på cykelfronten:

 

Jag fått hem två fina Meridacyklar, en grym mtb och teamracern. Dessa cyklar är fantastiskt lätta och nätta, det är riktigt bra känsla i dem båda. Jag har bara hunnit testköra mtb:en (Merida CF 9000) ett par gånger till jobbet och tyvärr inte i skogen ännu. Den här cykeln kommer jag kunna ha väldigt kul med och motivationen till att växla landsväg med mtb lite oftare ökade lavinartat. 

Racern (Merida Scultura 7000) har jag bara testat inomhus på Veloposition-Bennys cykelställ. Jag hade ju lyckan att få göra en ny bikeft hos Veloposition i veckan som gick. Justera sadelhöjd, styre och kolla att kraften trycks ned rätt i pedalerna. Benny är den mest noggranna och proffsiga inom det här området så det känns alltid bra att gå till honom och få hjälp med alla inställningar. Nu är allt klart med den nya cykeln inför säsongen och inför påskresan till Mallis. 

I veckan har jag också varit på uppföljning av mitt träningsprogram hos Aktivitus. Sedan 1,5 år har jag fått mina träningsupplägg skräddarsydda av nuvarande svenska mästaren Richard Larsén och jag har alltid varit väldigt nöjd med hur jag svarar på uppläggen. Den här gången visade det sig att jag har utvecklat min ftp med strax över 20% mot för ett år sedan vid samma tidpunkt, sedan i mitten av september 2016 med 11,5%. Det känns bra att jag har lyckats bevara och utveckla min ftp jämfört med samma period i fjol - jag har således lite bättre grund att utveckla ytterligare när utekörningarna sätter igång. 

 

 

Vinterträningen består ju av mycket inomhuspass, dessa kör jag på lite olika ställen. På STC där de har wattbikes och där delar av Giro cycle-teamet kör ihop. På söndagar kör jag 3 timmars spinningar på SATS med Lygnens subgrupp. Sist men inte minst kör jag hemma på min Monark LT2. Den sistnämnda har Ulf nu byggt en dockningsenhet med en Raspberry Pi så att man kan logga träningsdatan till Garmin. Jag är supernöjd med alla dessa möjligheter till kvalitativ träning och det finns fördelar med dem alla;

 

- Monarken är det riktigt fin känsla i och att trampa på den ger både uthållighet och styrka. Jag föredrar att köra intervallpassen på den då den är enkel att manövrera och jag kan verkligen ta i utan att cykeln förflyttar sig. Att dessutom vara hemma och ha nära både till duschen och kylskåpet är tidsbesparande. Det är också bra ur jämförelsesynpunkt hur passen/kroppen funkar då belastning/watt inte förändrar sig på grund av cykeln, jag sitter ju på samma varje gång och då vet jag säkert att siffrorna går att jämföra. En bra investering som jag kommer ha nytta av för lång tid. 

 

-Passen på STC är peppande och wattbike´n är det också fin känsla i. Här är det även en social samvaro som spelar in för mig. Det känns bra att träffa människor jag känner och peppa ihop även fast vi kör individuella upplägg på passen. Musiken och att ha en tid då passen börjar gör att jag kommer iväg. Träningen blir verkligen av och jag hittar inga ursäkter för att inte köra mina pass. Bra ledare och närhet till gym är en annan fördel. 

 

- Söndagsspinningarna på SATS är en slags hatkärlek, ofta är det 3 timmars lidande och jag undrar hur min hjärna funkar som klarar att genomföra dessa pass gång på gång. De sista gångerna har jag mått riktigt illa efteråt. Det vore ju mycket enklare att hitta en ursäkt för att inte åka dit och utsätta mig själv för detta resonerar jag mellan varven men ändå åker jag dit varje vecka. Uppläggen på passen och inställningen av att dessa ger ett starkt pannben är nog det som driver mig mest, förutom att jag vet att de ger ett bra resultat när våren kommer. Även här är det en social aktivitet att träffa välbekanta ansikten och på något sätt är det roligt att lida ihop. 

 

Så - denna helg blir det distanskörning modell lite längre på lördag med trevligt Ölands- och Göteborgsfolk. Lite kompensation för att jag fått lite för få cykeltimmar i veckan. Sedan blir det Vasaspinning på söndag där jag ska göra min premiärspinning som ledare för en timmes upplägg. Det blir en tuff men rolig timme, jag vet inte om jag ska tycka synd om människorna som vågar sig dit:)

På söndag eftermiddag beger jag mig sen till cykelmässan och befinner mig i Giro Cycle-montern - hoppas vi ses!